Onsdagen den första dagen av september är det som i vanlig ordning harjakts premiär och jag va ut med Finn innan tuppen ens funderat på att öppna ögonen. Kl 04,20 strök jag kopplet och Finn försvann in i mörkret av skogen. Han drog iväg med bra fart och mycket lycka. Han har visat att han kan de här med att göra fina sökturer åt olika håll och längd och sedan komma tillbaks och kolla vart man befinner sig. Efter cirka timmen förflyttade vi oss lite tillbaks till en korsning. Där drog han iväg och hittade harslag som han kämpade på med alldeles för länge utan något upptag så vi fick ge oss och åka hem utan något hardrev efter fem timmar i skogen och ca 16 km för Finn.
Torsdagen hade vi bokat jaktrutan bredvid som vi tyckte såg riktigt bra ut och bra harskog. Vi drog upp till en vändplan på ett berg och släppte Finn där kl 05.17. Lika så idag hade han bra fart, bra sök och kontakt. Efter en timme följde jag med han ut i skogen där han inte hade varit än. Men utan någon framgång. När vi hade gått de området utan harslag så förflyttade vi oss längre ner på vägen. Där gick vi med in i skogen för att hitta nåt spår. Men där på ett ställe vart Finn väldigt konstig och började vädra och stod väldigt still och lyssnade. Så jag gick närmare han och då stod han och kolla innbland några buskar och då hörde jag som ett dovt grymtande och Finn sprang halvt runt buskaget och då tänkte jag att de låg en björn med något byte där så vi gick därifrån då jag hade ingen lust att möta en arg björn utan en bössa. Så vi åkte därifrån oxå utan något harslag. Sista stället vi släppte finn på var bara för att få grilla lite korv. Men då när vi skulle åka därifrån och åka hem så drog han ut och hittade harslag som gick ner till en grusgrop men då när han kom ut på den vägen så kopplade vi och åkte hem. Finn fick till ca 23 km den dagen.
Fredagen den tredje så fick vi lov att släppa i ramundberget men utan bössa. Men där är det hare överallt så där skulle han garanterat få upp något. Släppte kl 05.50, snö på de stora fjälltopparna, runt 2 grader och blött i gräset och blåst. Tänkte att det skulle vara perfekt för Finn. Han hade bra fart idag också. Följde med han iväg mot några kullar där han hade en tendens till harslag så jag gick tillbaka till där vi gjorde upp en eld. Men kort därefter kom han tillbaka till mig och stack åt ett annat håll. Över en timme efter släppet hörde man några skall av han, kanske fem stycken, sen tvärvände det och stack ner på vägen där han tappade bort det. Sen hade han harslag i en timme. Då var jag dygnsur om fötterna och iskall så då va de dags att koppla. Men när han är på harslag är han nästan omöjlig att få tag på, men tillslut fick vi fast han och åkte hem.
Det är många tröga och händelselösa dagar, exakt som i fjol när han var sjuk fast man inte visste om det. Så för säkerhets skull blir det ett besök hos veterinären i veckan för att det inte ska gå en hel säsong med besvär. Jag vet ju att han kan när allt klaffar som det ska.
Kommentera