Älgjaktens första heliga vecka gick så ofattbart bra så det känns som att något måste va fel. Vi fick älg varje dag och såg fler. Hundarna jobbade på bättre än dom någonsin har gjort. En i jaktlagets unghund gjorde otroligt bra ifrån sig en dag och fick belöningen för det också. 
Vi bodde i stugan med alla fyra hundarna, vilket va mysigt och stökigt, lite trångt i sängen när man dela den med bästa kompisen, stövarn på en kudde, astro någonstans i mitten och "lilla" culo vid fotändan. Men det är det som gör de så mysigt. 
Systra mi va med dom första dagarna och fick gå med farsan en dag och med mig en, sen åkte hon hem igen till storstan. Sen kom min bästa vän och va med resten av veckan. Vi hann med att springa på ståndskall i stormväder, stå och lyssna på en björn (fast vi viste ju inte att det va en björn då), släppa Finn där vi hörde björnen,utan resultat då, plocka massor av lingon med bara händerna, smyga på ståndskall i normal takt, dock sprang älgarn med röven till så jag chansade inte på de, min bästa vän fick offra sig och simma efter en älg som låg i en tjärn, modigt när massa gubbar stod på stranden, bada och tvätta lortgrisen Astro som hade rullat sig i folkskit. Men vi hann även med att låna bastu och snacka massa skit och underbara minnen, åka lite fyrhjuling och umgås med tokiga stollar.
 
Exakt sånt där som jakten bör innehålla. Men klart de va lite skit och stök där emellan. Sånt är det alltid. Men ack va bra de va ändå. 
 
 
 
Nu taggar jag att dra tillbaks till hemtrakterna, skeda med min stövarpojk, springa i skogarna och jaga! 

Kommentera

Publiceras ej